2020-01-29

Plastpåseskatten ett bakslag för miljö och svensk industri

Riksdagen har idag beslutat att införa en skatt på plastpåsar. Skatten är ett bakslag för både miljön och svensk industri då skatten kommer att leda till minskad plaståtervinning och ökade koldioxidutsläpp.

- Plastpåseskatten innebär slutet för ett av de bästa cirkulära initiativen inom svensk handel och industri. De svenska plastpåsarna är unika ur ett globalt perspektiv och innehåller till största del återvunnen och biobaserad plast, säger Andreas Malmberg, vd Trioplast Industrier AB.

Regeringen och dess samarbetspartier har ignorerat den massiva kritik som riktats mot skatten. Skatten kommer att leda till en ökad miljöpåverkan eftersom den ger en:

  • Minskad återvinning av plast
  • Ökad användning av förpackningar
  • Ökad resursförbrukning
  • Ökade koldioxidutsläpp

- Vi ser med stigande förvåning när partier presenterar skattehöjningar under täckmanteln ”grön skatteväxling”. Svenska företag är globala föredömen när det gäller resurseffektivitet och återvinning. Detta är en rent fiskal skatt som inte har någon koppling till miljön, säger Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM.

Som Nordens största tillverkare av miljöbärkassar i plast använder Trioplast en stor del av de 20 000 ton plast som varje år återvinns i Sverige.

- Vi har gjort tunga investeringar för att tillmötesgå det ökade behovet av miljömässiga plastprodukter och vi ser att skatten kommer slå hårt mot vår konkurrenskraft avslutar Andreas Malmberg, vd Trioplast Industrier AB.

Fakta om skatten

Beslutet innebär att plastbärkassar beskattas med tre kronor. Små frukt- och gröntpåsar beskattas med 30 öre om volymen inte överstiger sju liter. Regeringen beräknar att få in drygt två miljarder kronor i år och nästan tre miljarder nästa år.